För ett par helger sedan gick jag en keramikkurs på Medborgarskolan tillsammans med mitt bokklubbsgäng.
Vi – bokklubben – fick detta i julklapp från våra respektive! Alltså, genidrag!
Under tre dagar fick vi lära oss att knåda, dreja och skapa med lera. Det gjordes skålar, muggar, äggkoppar, vaser, krukor och fat. Några hade ju helt klart begåvning för detta, själv så tackade jag den naivstiska trenden för att jag med gott samvete kunde göra krokigt, skevt och vint. Devisen var så hemmagjord så att det syns!
Själv kom jag hem med detta! Ett stort fat, två små fat, en mugg och en skål.
Sen till kommer ytterligare en mugg (som John drackkaffe i precis när jag plåtade) och en skål som inte var klar ännu.
Det var så fruktansvärt kul och jag rekommenderar prick alla att gå en kurs i keramik – kanske med din bokklubb!
Det vankas 18 grader och sol resten av veckan!
Åh, den här tiden på året önskar en ju att det ingick i jobbet att vara ute i trädgården!
Himla tur att det är röd dag imorgon. Den ska spenderas med att ta över en GÅRD (som jag och några andra drivna i bygden ska förvandla till ett allaktivitetshus) och sedan ligga raklång i en baden baden (livets stol som den heter i min familj) som jag fick av en granne!
Behöver det. Har jobbat som en tok de senaste veckorna. Nu: återhämtning och trädgård. Och grönska!
Det är så märkligt när ens tidigare hem läggs ut till försäljning, att en del av sin historia är sammanvävd med någon annans på något vis.
För ett tag sedan låg vår första lägenhet i Midsommarkransen ute till försäljning, och nu ligger Gotlands-torpet ute.
När vi sålde torpet så valde vi att sälja till några som ville bo där året om, och de rustade upp huset till året runt-standard, målade om, byggde uthus och när familjen växte valde de att sälja.
Slås av att det är lite annan takt på försäljningarna jämfört med Värmland. Här bor en kvar, medan en i Stockholm alltod var påväg någonstans i bostadskarriärens spår. Vi var inget undantag.
Nu hoppas jag att det där älskade torpet hittar sin rätta, långvariga ägare. Det är en fantastisk plats, en älskat hus och saknar Gotland helt orimligt mycket (och alla vänner där).
Tänker på att även vi satte våra spår på denna plats. Vi rustade upp staketet (så jävla dyrt minns jag att det var, pga vi lät ta fram nytt staket efter orginalformen och använde finaste kärnvirke för att det skulle hålla i generationer), anlade köksträdgård, planterade massor av äppelträd, byggde skafferi i köket, köpte ny kyl och frys, anlade perennrabatter, satte in nya ytterdörrar, bytte varmvattenberedare, fixade i ordning grunden som var vattenfylld (Gotlands allt vatten på fel plats) och gjorde i ordning övervåningen som bara var råvind.
Då var det dags att svara på resten av era frågor! Det tog sin lilla tid pga livet TM.
Men nu så!
Gullig grej: När jag skulle leta upp det senaste inlägget ramlade jag över en tio år gammal Q&A!
En har ju harvat på ett tag så att säga, hahaha.
Q: Hej! Vi ska åka tåg till Berlin hela familjen i vår. Vore toppen med dina bästa tips! För visst var du där relativitet nyss? Vi är 15 st mellan 6-70 år så alla tips är välkomna. /Stina A: Men vad roligt! Och vilket gäng! Jag sladdar ner en guide i nästa vecka – var så säker! Kram och trevlig tågtur!
Emma
Q: Vi håller på och planerar för att anlägga en ny trädgård och vill höra era resonemang om att anlägga en trädgård på ett resurssmart sätt. Om ni köper jord, vad köper ni då, hur fixa hållbar bevattning, smarta lösningar för att göra odlingen lättare (täckodling?), vilka blommor är must have för att få den härligaste trädgården? A: Vad härligt! Jag har ju skrivit ett kapitel om detta i boken “Att bygga ett hem – halm, lera och återbruk”, men skulle lätt kunna skriva en hel bok på ämnet!
Just nu köper vi stundvis jord för sådderna, men det är för att vi inte fått vår egna lilla jordfabrik på plats. Planen är att kompost, hönsgödsel, hästgödsel från grann-stallet och organiskt material ska lösa biffen åt oss. Köper vi jord väljer vi ekologisk och torvfri jord.
Vi vattnar odlingarna med regnvatten som vi samlar in i tunnor, badkar och olika kärl. Planen är också att anlägga en damm, men den ligger en bit ner på prioriteringslistan just nu. Men snart så!
Vi täckodlar med halm och bös, och jobbar just nu för att skapa en skyddad köksträdgård där den uttorkande vinden inte tar för mycket av resusrserna i form av vatten. Det är för övrigt ett av mina bästa tips – att skapa rum som ger lä åt grödorna. Vackert blir det också.
Jag har just nu helt snöat in på sly, och att använa sly till att bygga staket, grindar och portaler. Vill bygga och skapa en naturlig, närproducerad trädgård – med vad som finns runt och kring. Och så återbruk så klart.
Och blommor? Nepeta (kattmynta) är en favorit, liksom kungmynta, solhatt, iris, ringblommor, jätteverbena, stockrosor och blåklint. Åh, nu längtar en bra mycket efter grönska, eller hur?
Kram och lycka till!
Emma
Q: Var har du köpt dina fantastiska arbetskläder, den i rosa och hängselbyxorna? Jag vill bara sätta igång och jobba när jag ser dem <3 A: Åh, vilken härlig känsla! Som allt jag införskaffar så är detta begagnat! Den rosa overallen kommer från Zara, men är inköpt via Tradera för några år sedan. Älskar (tyvärr) sönder den! Hängelbyxorna kommer från Carhartt och är inhandlade via Sellphy!
Kram emma
Q: Hur din omställning har påverkat dig, barnen, din man, era vänner! A: Åh, den här frågan är så svår. När det gäller min man så växeldrar vi och är ofta samstämmiga, så där påverkar vi helt klart varandra. Det är lustfyllt och lite av en sport att ta varandra till nästa nivå så att säga. Utmana sig! När det gäller barnen är de ruttade – de har ju växt upp med att vi äter veganskt, vegatariskt, handlar begagnat, tar tåget och helst cyklar. Men de blir också äldre, och jag märker att de tar in, funderar och ifrågasätter varför vi gör på ett sätt, medan anda gör på ett annat. Det är fortfarande på ett nyfiket stadium, där de frågar om solsemestrar, nya leksaker och att ha egen mobiltelefon (detta ämne – gah!!).
När det gäller vänner så vill jag helst inte veta eller tänka på det, haha. Min största rädsla är nämligen att mina val, valet av mitt jobb och mitt engagemang ska uppfattas som kritik, nagel i ögat eller en känsla av att en inte är tillräcklig. Eller att jag verkar mästrande eller något annat oskönt. Det ska sägas att jag delar både engagemang, åsikter och frustration med många av mina vänner, så vi är samstämmiga. Gillar att diskutera, vända, vrida och bli klokare på kuppen!
När det gäller bekanta försöker jag vara tydlig med att detta är mitt val, mitt engagemang och förtydligar att jag är kritisk mot samhället. Men vill också påpeka att vi är en del av samhället så klart. Det är en sjuhelvetes trasslig stig, där en å ena sidan vill få fler att putta samhället framåt, å andra sidan har full respekt för att livet pågår – med allt vad det innebär.
Genom åren har jag mött många som bett om ursäkt för att de flyger exempelvis. Som att jag är någon klimatdomstol. Måste vara asjobbigt att hänga med en klimatdomstol som dömner en, tänker jag. Inte roligt för någon inblandad.
Jag vill inte döma någon, för jag är varken är – eller varit – något klimathelgon själv. Utan att lägga mig platt inför mitt eget ansvar så är det för svårt att fatta klimatmässigt vettiga val för att samhället är fossilt.
Istället för att vända sig till klimatdomstole så vill jag att folk ska bli frusterarde över att flyget är billigare än tåget eller att det på vissa platser är omöjligt att leva utan bil, vilja göra något åt saken, dryfta ämnet i lunchrummet, bolla lösningar eller se möjligheterna med att ställa om.
Någonstans måste en ju börja.
När jag varit inne i skov av grav klimatångest har jag nog inte varit så nyanserad som jag är nu dock. Men en lär sig, utvecklas och nu hanterar jag min klimatångest genom att jobba idéellt. Får utlopp vilket gör mig mer harmonisk och förstående. Vill med kraft understryka att jag är lika orolig (mer), men inte på det förlamande jag-måste-skaka-om-varenda-människa-jag-träffar-vis. Nu vill jag bara skaka om varannan =)
Kram emma
Q: Tips och trix kring rengöring av både hus, kläder och människor. En går lätt vilse i alla “gröna” alternativ som sedan visar sig vara obra för miljön.
A: Ja, herregud! Här städar vi inte så ofta, hahaha (vi brukar skylla på att vi har viktigare saker för oss). Men vi torkar golvet med såpa, rengör med ekotipsets mirakelspray, vädrar kläder istället för att tvätta,och när vi tvättar så är favoriter Five oceans. De har även grymma textilsprejer som används flitigt. Kan varmt rekommendera Ekotipsets böcker också, och hennes konto så klart.
Kram emma
Q: Har frågat förut, så ledsen om du redan svarat och jag missat. Hur städar ni väggar och golv i kök och badrum som är lerklinat? Hur tänker ni om städ rent allmänt? Hur gör ni med matavfall, har ni kommunal hämtning eller egen kompost? Hur långt bor ni från busshållplats, bibliotek, vårdcentral mm? A: Hej! Spännande frågor! Städning: Väggarna dammar vi med dammvippa (borde verkligen göra nu note to my self). I alla rum i huset (förutom badrum) harrägolv som vi rengör med såpa. Badrumsgolvet är behandlat med linoljevax, och det går också att rengöra med såpa.
Städar gör vi sällan. Önskar mig ständigt en stående vecko-städning, men städning sker alltid i frustration av att det är tokstökigt. Nu, under våren, när vi helst av allt vill vara ute i trädgården är det totalt kaos inomhus, haha. Matavfall: Vi har tre olika kärl för matavfall. 1: till hönsen. Här slänger vi ner det mesta. Överbliven pasta, smulor, äppelskal. 2: Till komposten. I denna slänger vi allt som inte ska till hönsen. Exempelvis äppelskruttar, lökskal och typ något som blivit mögligt. 3. Till bruna påsen. Här slänger vi sånt som inte platsar i vår egen kompost, typ om vi råkat köpa något oekologiskt vars kemikalie-skal vi inte vill ha in i i våra odlingar. Komposten är ju en sto del av vår framtida jordfabrik. Kommunikationer: Nämsta bibbla och vårdcentral är i Karlstad, men förskola, skola och matbutik (som en så klart vill handla på så att den finns kvar i evigheternas evighet) finns 5 kilometer bort. Busshållplats finns 3 kilometer bort.
Ytterligare en Q&A kommer senare i veckan, som handlar om min bloggtakt, men jag råkade skriva så himla mycket så det svaret får ett eget inlägg!
KRAM PÅ ER!
På måndag den 29 april klockan 19.00 ställer jag och @vintagemannentill med en live på instagram! Vi när ju båda en kärlek till vintage, gamla hus, byggnadsvård, återbruk och hållbarhet. Dessutom har vi släppt bok på samma förlag – Mondial förlag.
Ingemar Albertsson – aka @vintagemannen – har sedan 2011 inspirerat tiotusentals att klä sig i second hand och vintage. I november kom hans bok “Stil – klassiskt, elegant, hållbart” ut på Mondial förlag.
Men han har fler ben att stå på; hållbar mat, resor (skippar flyget of course) och byggnadsvård. Hans måttot är hållbarhet byggd på lust och fåfänga.
Så! På måndag blir det live!
Det blir skoj!
Förutom att snacka om våra hjärteämnen så blir det runtvandring i våra respektive hus. Jag är SÅ nyfiken på hans gård, odlingar och dessutom så driver han ju @vintagemannensmat där det lagas mat ur gamla kokböcker.
Hej på er!
Det har inte blivit många blogg-knop på senare tid på grund av VÅREN!
Tog en bild över köksträdgården i dag som sammanfattar kaoset. Här pågår följande:
Trädfällning (trötta träd som vajar lite för nära huset), staket (av hassel som vi tagit ner) som ska hålla hönsen utanför odlingarna, dränering av trädgårdsland och byggnation av odlingslådor av bakarna från träden som vi tagit ner. Allt tas till vara.
Och så lite ogräsrens (pga vi lever i ett hav av kirskål). Vad är det en brukar säga angående ogräs? En dag på våren är två veckor på hösten?
Ja, så här års är det full rulle. Efter en låååång vinter är det ju som att sätta projekt- och odlingsälskare på kosläpp. En vill liksom göra allt samtidigt, så det gör en. Men det betyder också att det är tjugo påbörjade projekt och inget klart. Men denna vecka SKA jag göra klart odlingslådorna.
Hej från orangeri-taket! Nu är jag med och gör Sverige vildare!
Våren är här och det är dags att haka på WWF:s initativ Gör Sverige vildare!
Första insatsen: Skapa en äng på orangeritaket!
Efter att vi lagt vårt fina nävertak på orangeriet öste vi upp grästuvor som vi lade upp-och-ner. Första året växte det så att det knakade däroppe.
Men.
Tyvärr la vi inte tillräckligt tjockt lager av grästuvor (det behövs ju en viss tyngd för att nävertaket ska hållas på plats). Så i helgen ska vi hiva upp rejält med grästuvor och jord på taket och omsorgsfullt flytta de fantatsiska smultrona som min mamma planterat där.
Som krona på verket ska jag strössla ut fröer över taket i hopp om att skapa en riktigt frodig äng just precis här.
Det kommer bli så vackert. Och samtidigt viktigt.
Och det blir inte vilka fröer som helst. När jag fyllde 40 år fick jag en burk med vallmofrön av min vän Mallan.
I min värld är det de mest betydelsefulla fröerna – de är nämligen plockade på Gotland därvi förut hade vårt älskade torp.
På så sätt får jag en liten bit Gotland i Värmland, och ett blommande minne av våra gotländska vänner.
Planen är att den här ängen, som ligger i anslutning till lönnen som blommar rikligt när vår övergår till sommar, ska fungera som restaurang för viktiga pollinatörer som bin, humlor, fjärilar och andra viktiga insekter. Drömmen är att det ska prunka och surra.
Vi är ju beroende av intakta ekosystem – kort och gott att naturenfungerar – och viktiga pollinatörer för vår matförsörjning. Men just nu behandlar dem rätt pissigt ärligt talat.
Vi bygger bort deras naturliga habitat genom att frisera naturen, klippa gräset, trall- och stenlägga våra trädgårdar, nalla på grönområden i städerna, plantera monokulturer (hej gräsmattor) och endast odla vissa blommor. Viktiga insekter behöver mat (olika sorters blommande träd, buskar, blommor och kryddor) och någonstans att bo (vild natur).
I vår trädgård – och på våra hus – ska naturen få plats!
Planen är att odla en mångfald av växter för att få en mångfald av arter i vår trädgård. Visste du exempelvis att det finns en bisort som heter blåklocksbi, som uteslutande lever på blommor från blåklockssläktet.
Ja, ni hör ju.
Naturens DNA är ju vildvuxen och otyglad, och det är i den vilda naturen som de bästa levnadsförhållanden för andra arters liv finns. Det är då naturen – och dess ekosystem – fungerar som den ska.
WWF vill bjuda in humlor, bin och fjärilar till Sveriges alla balkonger och trädgårdar. Dessa superhjältar är livsviktiga för vår matförsörjning och våra ekosystem, men blir allt färre i takt med att de får mindre plats i vår natur. Du kan göra en viktig insats genom att ge tillbaka lite utrymme till pollinatörerna – och samtidigt inspirera andra att också vara med!
Här kan du läsa om vad du kan göra för att bidra i din trädgård: “Gör Sverige vildare”
När du deltar i Sveriges vildaste experiment Gör Sverige vildare bidrar du med en del av din trädgård, balkong, gräsmatta, husvägg eller rabatt och låter den gynna våra pollinerande superhjältar. Plantera till exempel en bivänlig blomsterrabatt eller balkonglåda, sätt upp ett bihotell, eller varför inte anlägga en vacker sommaräng? Kanske har du redan gjort något? Eller ta tillfället i akt och skapa vad du vill – och inspirera andra att vara med genom att vara med genom att dela dina planer i dina sociala kanaler.
För ganska så precis 10 månader sedan flyttade vi in på nedervåningen i vårt halmbalshus efter två år av byggande. Åh, den pirrande känslan alltså.
Vi åkte och hämtade en radda möbler från vårt förråd – sängar, nattduksbord, köksstolar och allsköns grejer. Mycket står fortfarande på vänt i förråden, framförallt pinaler från lägenheten i Midsommarkransen.
Det är en hel del byggprojekt kvar – övervåning, veranda, punschveranda, matkällare och en hel tomt att fylla med växthus och härligheter – men som jag älskar detta hus. Det är liksom snällt på något sätt. Som att hitta hem.
Greta har hamnat under lupp i nyhetsrapporteringar, debattprogram på TV och har under de senaste dagarna blivit flitigt kommenterad i såväl kolumner som krönikor. Alex Schulman (som jag annars tycker skriver insiktsfullt om klimat) inte nöjd, och tycker den radikala vägen är dum.
Varför? Vissa tycker att världens mest kända klimataktivist, Greta Thunberg, har blivit allt för radikal och en del menar att hon gått för långt och slagit in på fel väg.
Med anledning av detta rabalder bestämde jag och Maria Soxbo att det var Plan B-podden-dags! Ett helt avsnitt – önskat av er lyssnare – om Greta, klimataktivism (och dess ganska dåliga USP), samhällsklimat och rädsla.
Kupan, karmen och fönsterbladen sitter på plats. Nu väntar plåt utvändigt och att bygga väggar och tak invändigt.
Undrar just om vi blir klara med övervåningen innan sommaren?
Detta rum – som kommer bli mitt och Johns kontor/gästrum – kommer bli så maffigt med sina gamla kyrkfönster! Utsikt över köksträdgården blir det också.
